Våra kandidater
Vem är er ordförandekandidat inför församlingsvalet?
Vår ordförandekandidat heter Alf Levy och sitter redan i dag i Församlingsfullmäktige.

Vad händer med Lena Posner-Körösi om Alf tar över som ordförande?
Om Judisk Enhet vinner valet kommer Lena fortsätta vara en aktiv medlem i Församlingsfullmäktige och dessutom representera alla Sveriges judiska församlingar och föreningar som ordförande i Judiska Centralrådet. Det innebär således att det är Lena som kommer att vara röst utåt gentemot massmedia Och så kommer Lena självklart att arbeta aktivt med Alf för att göra ordförandeskiftet i Församlingen så smidigt som möjligt.

Vad har ni för andra kandidater?
Vi är 42 personer på två listor som representerar alla olika delar av Församlingen. Vissa är religiösa, andra inte. Vissa bor i Stockholm, andra bor på landsorten. Vissa har varit engagerade i årtionden, andra är yngre förmågor. Vissa brinner för utbildningsfrågor, andra brinner för sociala frågor. Men det som förenar oss är en stark tro på att vi genom en öppen och välkomnade församling kan skapa en bättre och starkare gemensam judisk framtid.

Valet i korthet
Vilka är Judisk Enhets viktigaste valfrågor? För Judisk Enhet är det viktigt att vi fortsätter att utveckla den fantastiska enhetsförsamling vi har idag och som grundar sig i judisk religion, tradition och kultur. Vi vill skapa en öppen och välkomnande församling som tar vara på såväl medlemmars intressen som engagemang.

Mer konkret vill vi bland annat:
• Genom fortsatt satsning på framförallt utbildning och kultur erbjuda icke-religiösa medlemmar och potentiella medlemmar ett attraktivt verksamhet.
• Öka engagemanget bland ungdomar och unga vuxna genom att anställa ytterligare personal som kan arbeta med våra ungdomar och fånga upp våra unga medlemmar efter Glämsta åren
• Skapa en bättre och mer professionell organisation genom att anta de nya stadgar som Judisk Enhet varit med och tagit fram samt tillsätta viktiga poster i exempelvis Församlingens kommittéer utifrån kompetens och engagemang istället för partitillhörighet
• Fortsätta satsa på religiösa frågor – inom samtliga inriktningar, men särskilt med fokus på det s.k. mittfältet där frågan om en ny rabbin till Stora Synagogan måste lösas under nästa mandatperiod
• Fortsätta satsningen på utbildning och fortbildning genom att skapa en ny ”Relle” (religionsskola för barn som inte går på Hillelskolan), fortsätta stödja Hillelskolan aktivt samt fortsätta uppmuntra utbildnings- och fortbildningsinitiativ inom och utanför Församlingen
• Öppna upp Församlingen för alla judar och judiska familjer oavsett bakgrund och religiös inriktning – vi månar särkilt om de familjer där bara ena parten är jude och där vi vill arbeta för att hela familjen känner sig välkommen inom det judiska och Församlingen
Genom att skapa en ännu mer öppen och välkomnande församling tror vi att vi kan locka fler medlemmar och göra befintliga medlemmar mer engagerade.

Hur vill Judisk Enhet att Församlingen skall se ut om tio år?
Judisk Enhet vill bygga vidare på den fantastiska församling vi har idag och därmed säkerställa att vi även i framtiden kommer att ha en dynamisk församling som sjuder av verksamhet och engagemang. Verksamheterna skall vara öppna och av hög klass och vända sig till alla judar och judiska familjer. Och man ska känna glädje att få tillhöra Judiska Församlingen.

Vår organisation
Vad anser Judisk Enhet om församlingens organisation?
Judiska Församlingen är en medlemsorganisation som rymmer otroligt många verksamheter. Det är fantastiskt. Men det ställer också krav på ökad professionalism. Därför vill vi i Judisk Enhet fortsätta att verka för en professionalisering av Församlingen. Det innebär rent konkret att vi kommer att verka för att Församlingens kommittéer utses utifrån kompetens och engagemang och inte utifrån partilillhörighet. Vi har också medverkat i att utarbeta ett förslag till ny stadga som avsevärt skulle medföra mindre byråkrati och göra ledningen av Församlingen enklare och tydligare.

Har de politiska partierna i Församlingen spelat ut sin roll? Partisystemet är något förlegat och befäster historiska motsättningar som ofta inte existerar. Judisk Enhet kommer därför att fortsätta driva avpolitiseringen av Församlingen. Det kommer främst ske genom att kommittéernas medlemmar ska tillsättas utifrån kompetens och engagemang istället för politisk tillhörighet. Samtidigt skulle rena personval kräva att alla som ville engagera sig i politiken skulle behöva driva egna personvalskampanjer. Men frågan hur vi styr vår församling är viktig. Och vi bör löpande ha en dialog för att hitta bättre sätt att engagera fler i församlingsarbetet och vi utesluter inte att personval på sikt är den rätta modellen.
religiösa frågor
En stor majoritet av Församlingens medlemmar är inte religiösa – ska en större del av församlingens utbud riktas mot den gruppen än vad som sker idag? Grunden i en judisk församling är den judiska religionen – och i förlängningen Tora. Ur det religiösa härstammar våra traditioner, vår kultur och vår identitet. För Judisk Enhet är det viktigt att bejaka både religiös och icke-religiös verksamhet. Vi ser inget motsatsförhållande däremellan – snarare tvärtom.

Hur ska pengarna fördelas mellan olika religiösa inriktningarna? Judiska Församlingen i Stockholm är en enhetsförsamling där alla religiösa inriktningar måste vara välkomna. Men eftersom våra resurser är begränsade vill vi även fortsatt använda den modell som väger in både antalet medlemmar som tar del av en verksamhet och verksamhetens omfattning.

Hur ser Judisk Enhet på Glämstas religiösa profil?
Vi inom Judisk Enhet tycker att det är viktigt att alla, oberoende av religiös bakgrund, kan känna sig hemma på Glämsta, samtidigt som de får lära sig något nytt. Vi tror att Glämstas religiösa profil utvecklas i takt med såväl Församlingen som samhället i övrigt. På Glämsta bör alla ungdomar få en möjlighet att lära sig mer om vår gemensamma historia, vår religiösa bakgrund och våra traditioner samt skillnaderna mellan de olika inriktningarna inom Judendomen.

Kan man av besparingsskäl slå ihop de två ortodoxa synagogorna?
Ur ett ekonomiskt perspektiv ja, men det finns alltid andra hänsyn att ta i en medlemsorganisation. Dessa två synagogor representerar olika traditioner och medlemmarna känner sig olika hemma i dessa. På sikt kan det bli en större ortodox synagoga, men då bör fler hänsyn tas än endast de ekonomiska. Och framför allt skall medlemmarna själva vilja det.

Bör Stockholms Stora Synagoga styras av en egen förening liksom de ortodoxa synagogorna Jeschurun och Adat Israel? Redan idag finns en särskild styrelse för Stora Synagogan där tjänstemännen, engagerade medlemmar och gabbaim hanterar den löpande verksamheten. Och det är viktigt att komma ihåg att en majoritet av våra medlemmar väljer Stora Synagogan för sina barns Bar och Bat Mitzva och går dit på de stora helgerna. Samtidigt är Stora Synagogan en viktig samlingsplats och en symbol för det Judiska Stockholm. I Judisk Enhets perspektiv finns därför inget skäl att ändra Stora Synagogans nuvarande organisationsform.

När får vi en ny rabbin till Stora Synagogan?
Judisk Enhet kommer att se till att vi under nästa mandatperiod avslutar rekryteringen av ny rabbin till Stora Synagogan. Det är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta utveckla vår religiösa verksamhet. Samtidigt vill vi uppmuntra unga medlemmar att utbilda sig inom det judiska för att vi i framtiden ska kunna rekrytera rabbiner från vår egen medlemsgrupp.

Judiska församlingen i samhällsdebatten
Hur engagerad ska Församlingen vara i den svenska samhällsdebatten?
Judisk Enhet vill att Församlingen ska fortsätta delta aktivt i samhällsdebatten. Genom att stå upp för våra rättigheter och skapa dialog med andra grupper i samhället kan vi öka förståelsen för judiska traditioner och värden. Det innebär bl.a. att vi står upp för våra rättigheter – som kosherslakt, omskärelse, och minoritetsstöd – men också att vi öppet visar vårt stöd till Israel och aktivt motarbetar antisemitism.

Ska församlingen ovillkorligt stödja Israels rätt att existera?
Judisk Enhet stödjer staten Israels rätt att existera och rätt att försvara sig. Om detta går det inte att kompromissa. Men det betyder inte att Församlingen automatiskt ska stödja varje åtgärd som en israelisk regering vidtar. Bland Församlingens medlemmar finns en stark enighet om Israels självklara rätt att existera, men samtidigt många olika uppfattningar om den israeliska politiken. Detta måste Församlingen respektera.

Hur kan Församlingen motverka antisemitism?
Judisk Enhet tror att det bästa sättet att motverka antisemitism är utbildning och upplysning. Därför vill vi även fortsatt ge resurser till Svenska Kommittén mot Antisemitism så att de kan fortsätta sitt viktiga arbete. Sedan vill vi att Församlingen ska fortsätta arbeta aktivt genom Judiska Centralrådet för att såväl uppvakta svenska politiker som vara aktiva i den mediala debatten. Vinner Judisk Enhet valet kommer Lena Posner-Körösi att fortsätta som ordförande för Judiska Centralrådet.

Våra medlemmar
Hur ser Judisk Enhet på familjer med icke-judiskt inslag?
Judisk Enhet kommer att fortsätta att arbeta aktivt för att alla judar och judiska familjer ska känna sig välkomna i vår gemensamma församling. Utan tvekan är det så att många av våra medlemmar, kanske i synnerlighet de som just håller på at bilda familj lever i en relation med en icke judisk partner. Judisk enhet vill särskilt måna om denna grupp så att de känner sig hemma och välkomna i församlingen.

Vill ni erbjuda icke-judiska partners medlemskap i Församlingen? Självklart ska vi välkomna icke-judiska partners som vill engagera sig. Vi har ett ansvar att skapa aktiviteter och visa att vi välkomnar hela familjen, oavsett hur den ser ut. Vårt mål är att dessa familjer skall leva ett judiskt liv och uppfostra sina barn judiskt. Precis som Judisk Enhet var drivande när vi inkluderade barn med endast judiska pappor i vår gemenskap vill vi vara drivande i frågan att ännu mer inkludera alla judiska familjer. Om det ska ske genom medlemskap, stödmedlemskap eller på annat sätt är en fråga som vi vill diskutera med medlemmarna under den kommande mandatperioden.

Många ungdomar är fortfarande inte medlemmar i församlingen. Vad vill ni göra åt det?
Judisk Enhet vill arbeta aktivt och brett för att fånga upp judiska ungdomar efter Glämstaåren. Det vill vi göra genom att anställa en ungdomsledare med icke-ortodox inriktning och genom att aktivt engagera fler unga i Församlingens arbete. För ju fler som är engagerade desto fler ambassadörer får vi. Och ju fler goda ambassadörer, desto fler medlemmar.

Anser ni att Församlingen kan neka en icke medlem en judisk tjänst?
Ja. Judiska Församlingen är en medlemsorganisation som främst måste prioritera de egna medlemmarna. Däremot har Församlingen ett ansvar att nå ut till alla judar och judiska familjer i Stockholm och i landsorten för att informera om det fantastiska utbud som vi erbjuder. Det ska löna sig att vara medlem i Församlingen.

Många går inte med i Församlingen p.g.a. ekonomiska skäl – hur vill ni tackla det?
Synen på att församlingsavgiften är för hög grundar sig delvis på gamla föreställningar. Den senaste förändringen av medlemsavgiften medförde en väsentlig sänkning för de flesta medlemmarna. Genom att utgå från en procentsats av inkomsten är det avgiftssystemet nog så rättvist det kan bli. Men helt klart är att Judiska Församlingen måste bli bättre på att visa såväl medlemmar som potentiella medlemmar vad man de facto vinner på ett medlemskap.

Hur ser Judisk Enhet på judiska verksamheter utanför storstadsregionerna?
Det bor en hel del judar utanför Storstockholmsområdet. Det är viktigt att det finns en bra och kontinuerlig kontakt mellan dessa och Judiska Församlingen i Stockholm. På en del orter, som i Eskilstuna, Norrköping, Uppsala och Västerås, finns judiska föreningar. Det är organisationer som med små medel bedriver en fin verksamhet för sina medlemmar. Det gäller både religiöst och kulturellt.

Judisk Enhet anser att det ska vara möjligt att leva ett judiskt liv också utanför storstadsområdena. Vi kommer därför att fortsätta verka för att Församlingen ska bidra till föreningarnas verksamhet, såväl ekonomiskt som med gudstjänstförrättare. Detta stöd är många gånger en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas vidare.
Judiska Församlingen i Stockholm behöver nya medlemmar. Det finns därför ett ömsesidigt intresse av att föreningarna verkar för att deras medlemmar även blir medlemmar i Judiska Församlingen.

Övriga frågor
Varför ger Församlingen inte mer pengar till Hillelskolan? Församlingen ger både direkt och indirekt stöd till Hillelskolan på totalt flera miljoner kronor per år. Men huvudinställningen från Judisk Enhets sida är att Hillelskolan framförallt ska få sin finansiering tryggad av staten. Därför är vi inom Judisk Enhet stolta över att de två partimedlemmarna Lena Posner-Körösi och Eva Rubin under den pågående mandatperioden kunde säkerställa Hillelskolans framtida finansiering genom att slå fast Hillelskolans position som icke-konfessionell friskola.

Hur ser Judisk Enhet på det s.k. Bait-projektet?
Judisk Enhet vill fortsätta driva på Bait-projektet – bygget av ett nytt judiskt center i centrala Stockholm. Vi vill att det ska vara ett öppet center där alla personer med ett intresse för judisk religion, tradition och kultur kan träffas. Och självklart ska vårt nya Bait innehålla en kosher restaurang öppen även för allmänheten.

Hur ser ni på nedläggningen av ”Rellen”?
Samtliga partier inom Församlingen tog ett gemensamt beslut att lägga ner ”Rellen” i dess tidigare form. Den var helt enkelt för dyr. Intentionen har dock hela tiden varit att redan nästa år starta en ny religionsskola för barn som inte går på Hillelskolan, men ändå vill ha en judisk utbildning. Genom att använda befintliga resurser inom Församlingen och Hillelskolan tror vi att den nya ”Rellen” kan bli både bättre och billigare.

Hur ställer ni er till Judisk Krönika och Församlingens stöd till tidningen? Judisk Krönika är, som Sveriges judiska kulturtidsskrift, en viktig plattform för judisk kultur och debatt i Sverige. Det är en mycket angelägen tidning för våra församlingsmedlemmar samtidigt som det är ett skyltfönster för judisk kultur i det svenska samhället. Med detta som bakgrund har Judiska Församlingen i Stockholm bestämt att bekosta prenumeration på Judisk Krönika till samtliga medlemmar. Rent tekniskt så har Judiska Församlingen en så kallad grupprenumeration som har legat på samma prisnivå de senaste femton åren. Det innebär att vi idag får en rejäl rabatt på Judisk Krönika – 150 kronor per delprenumeration mot ordinarie pris som är 350 kronor per år. Judisk Enhet tycker att det är rimligt att Judiska Församlingen som största prenumerant får en viss rabatt. Med det sagt är vi ändå för en anpassning av grupprenumerationen till en mer marknadsmässig nivå. På så sätt vill vi skapa en större ekonomisk trygghet för Judisk Krönika.

Stämmer det att Judisk Enhet vill lägga ner Deshe?
Deshe – åttornas Israelresa – är ett fantastiskt initiativ som förstärker den fantastiska kopplingen som vår församling har med staten Israel. Självklart ska Deshe finnas kvar och självklart ska Församlingen även fortsatt stödja resan finansiellt. Däremot behöver vi arbeta fram mer tydliga strukturer i samarbetet mellan Deshe och Församlingen och därmed också möjliggöra att alla som vill ska ha råd att delta i resan.